Centerpartiets, och då framförallt Maud Olofssons, kritik av LAS har retat upp såväl LO-fack som socialdemokratiska debattörer. Kritiken har tagit som det yttersta tecknet på Centerpartiets högervridning. Därför är det befriande att läsa Magnus Henrekssons artikel på dagens DN-debatt där han konstaterar:
- LAS innebär ingen anställningstrygghet för de anställda
- LAS hindrar företagare att anställa
- LAS låser fast människor i arbeten där de vantrivs eller far illa
- LAS ger oproportionerlig makt till lokala fackombudsmän även över icke-fackligt anslutnas situation
Slutsatsen är självklart. LAS tillhör en svunnen tid. Sveriges löntagare behöver ett trygghetssystem som är knutet till individen och inte till anställningen på en viss arbetsplats. Det jag vill se är en allmän arbetslivsförsäkring som ersätter både a-kassa och sjukersättning.
Andra bloggkommentarer hos Oscar, Anna och Johan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
4 kommentarer:
Leva sysslolös på "bidrag" istället för att arbeta för sitt uppehälle? Jag som trodde att alliansen förordade arbetslinjen!
Argumentationsanalys! Som lätt inses understöder sakinnehållet hos Henrekssons debattartikel i dagens DN inte den paroll titeln formulerar.
Själv konstaterar jag följande.
LAS fungerar inte för att LAS inte tillämpas och för att facket är hopplöst svagt och inkompetent. Snacket om att man inte “vågar anställa” pga LAS är nonsens eftersom man i rådande konjunkturläge inte vill anställa alls, utan tvärtom avskeda. Då är LAS i vägen. Kritiken mot LAS går alltså inte ut på att “stärka arbetslinjen” utan på precis mitt i prick raka motsatsen.
Den slutsats man får dra är att vi behöver MINDRE “marknadsekonomi” och inte mer. Den borgerliga omsorgen om Människornas Bästa är tom retorik. Vad det handlar om är klasspolitik.
Jag måste åter framhålla den fundamentala nationalekoniomiska begreppsförvirring som till följd av de senaste decenniernas enorma intellektuella nivåsänkning vunnit burskap inte minst inom professorligheten, nämligen att "marknaden", som naivistiskt identifieras med privata näringslivet, ger konkurrens mot den uschliga planekonomin, som lika primitivt likställs med offentliga sektorn. Sanningen är att "marknaden" styrs av en dimmig konstellation av monopolkapital och politisk makt samt att den massiva interdependensen framskapar en samlad externalitet som på makronivå förstärks drastiskt i konjunkturnedgång. Det är alltså ganska meningslöst, att som sker bland hopplöst slentrian- och schablontänkande debattörer till höger och vänster fördöma/förespråka planmässig ekonomi som alternativ. Det har vi nämligen redan, det är bara det denna dirigeras inte av demokratiskt verkande statsmakter utan av globaliserat monopolkapital som framgångsrikt gjort sig oåtkomlig för all folklig kontroll. Det har fungerat ganska bra under en längre tid, det skall erkännas, men hur blir det framöver? Själv tror jag det värsta.
http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/21/ekonomins-elande#comment-14453
http://www.newsmill.se/artikel/2008/09/02/om-de-okande-klyftorna-i-det-svenska-samhallet
Vad "arbetslinje" beträffar är det inte svårt med en produktiv konjunkturpolitik om man bara har lite idéer och fantasi. Den offentliga sektorns relativa omfång får variera över konjunkturcykeln på så sätt att nedgången kompenseras med offentligt tillsvidareanställda sysselsatta med uppbyggnad av infrastruktur, varvid man ej får försumma den immateriella infrastrukturen; det finns t ex massor att göra i form av inmatning i eftersläpande databaser, ett enkelt jobb som med fördel kan skötas i hemmet och därmed bli ett allternativ för våra många sjuklingar. Idéer och fantasi är emellertid exakt vad våra politiker och professorer fullkomligt saknar.
Vad indragna sjukersättningar angår, är målsättningen inte alls att få dessa i arbete, för det är ju ingen som vill anställa dem. Vad det handlar om är att trycka ut dem på socialbidrag, alltså betydligt lägre ersättningsnivå, för att på så sätt spara pengar åt de rika. Det därmed "utanförskap" och "arbetslinje" och hela begrepsskarusellen är m a o bara skitprat alltihop, vilket naturligtvis både Reinfeldt och Borg fullkomligt klart för sig.
- Peter Ingestad, Solna
Heja Stefan!
Your blog keeps getting better and better! Your older articles are not as good as newer ones you have a lot more creativity and originality now keep it up!
Skicka en kommentar